Vad ska man tänka på vid val av värmepump?

Vad ska man tänka på vid val av värmepump?

Att investera i en värmepump kan vara ett mycket fördelaktigt beslut för dig som husägare. Byter du till exempel från direktverkande el till en värmepump kan du spara upp till 70 % på dina värmeutgifter. Som en bonus använder du även grön energi för att värma upp ditt hus.

Beroende på dina behov och husets förutsättningar kan den bästa värmepumpen för dig vara olika. För att hjälpa er hitta den rätta lösningen har vi nedan samlat några faktorer att beakta innan ni väljer en värmepump till ert hus. 

  1. Vilka möjligheter ger er tomt?
    Beroende på hur din tomt ser ut och vilka möjligheter du har kan olika typer av värmepumpar passa dig. 

Jordvärme passar bra för dig som har en stor tomt med flera kvadrat tom tomtyta. Detta eftersom du behöver 250-400 kvadratmeter tomtyta för att kunna gräva ned jordvärmeslangarna.

 

Bergvärme kräver inte lika stor tomtyta men det behöver ändå finnas utrymme för borrning till energibrunnen. Om du behöver flera borrhål behöver de dessutom placeras 20 meter från varandra, samma mått gäller om grannen har en energibrunn. Dessutom måste borrhålet placeras minst 4 meter från husets väggar.

 

OBS! Funderar du på att investera i bergvärme bör du även kolla hur långt ned i marken berggrunden ligger. Är berggrunden väldigt långt ned krävs det djupare borrhål och flera meter foderrör som kan leda till extra kostnader.

 

Luft luft- / luft vattenvärmepumpen passar för dig om du har väldigt liten tomt och inte har möjlighet att antingen borra efter bergvärme eller gräva ned jordvärme. Utedelen för luftvärmepumpen placeras bredvid huset och tar inte mer plats än någon kvadratmeter.

 

  1. Vilka möjligheter finns det för ert värmesystem?

Beroende på ditt nuvarande värmesystem finns det olika värmepumpar som är optimala att byta till.

 

Har du ett vattenburet värmesystem, till exempel radiatorer eller vattenburen golvvärme, är det enkelt att byta till bergvärme, jordvärme och luft vattenvärme. Dessa värmepumpar kräver ett vattenburet värmesystem för att kunna tillföra värme till huset.

 

Har du idag elvärme, till exempel elradiatorer, är det enklast att byta till en luft luftvärmepump eftersom den endast kräver en fläkt för att tillföra värme till huset. Självklart kan du även i dessa fall byta till bergvärme eller jordvärme men då krävs det att du även investerar i ett vattenburet värmesystem.

  1. Vilken lösning passar er budget?

Investeringskostnaden för de olika värmepumparna skiljer ganska mycket, därför bör ni även beakta priset innan ni väljer värmepump.

Bergvärme är den dyraste lösningen eftersom borrningen för energibrunnen tillkommer. Totalkostnaden för bergvärme ligger på 110 000 – 230 000 kronor.

Jordvärme är normalt lite billigare än bergvärme eftersom grävningen är billigare än borrning. Totalkostnaden ligger på 80 000 – 120 000 kronor.

Luft vattenvärme kostar vanligtvis mindre än jordvärme men kan även ligga i samma prisklass eftersom värmepumpen (inomhus) är den samma. Totalkostnaden ligger på 60 000 – 120 000 kronor.

Luft luftvärme är den billigaste värmepumpen dels eftersom innedelen består endast av en fläkt. Totalkostnaden ligger på 5 000 – 30 000 kronor.

  1. Faktorer att beakta vid jämförelse av värmepumpar

När du väl valt vilken typ av värmepump du vill investera i bör du jämföra olika modeller av värmepumpen. Då är kan det vara viktigt att se till faktorer som årsvärmefaktor, värmeeffekt, ljudnivå och energiförbrukning.

Årsvärmefaktorn (SCOP-värdet) visar på hur effektiv värmepumpen är. Årsvärmefaktorn tar i beaktande effektiviteten för ett helt år av varierande klimat och är värmepumpens genomsnittliga värmefaktor under ett år. Ju högre SCOP-värde desto effektivare är värmepumpen.

Värmeeffekten visar på hur mycket effekt värmepumpen kan ge vid rumsuppvärmning.

Ljudnivån kan vara bra att jämföra om ni planerar placera innedelen av värmepumpen i ett rum som används frekvent. Har värmepumpen ett högt ljud kan det skapa irritation.

Energiförbrukningen för både rumsuppvärmning och varmvattenberedare presenteras ibland av tillverkarna eller kan hittas i olika test. Detta kan användas för att se hur mycket du kan spara när du jämför med din nuvarande energiförbrukning för värme. Se till exempel test från Heat Pump Keymark.

Mattias Johansson

Mattias Johansson

Mattias är Västerås Rörmokare's alldeles egna bloggare. Han skriver om allt mellan himmel och jord, men oftast relaterat till Rörmokareyrket.

För hemmafixaren: Bygg en damm

Bygg en damm! med vvs-färdigheter

En damm i trädgården tillför flera nya glädjeämnen. Det porlande ljudet av vatten. En blank vattenspegel i ett trolskt hörn av trädgården. Fåglar som söker sig till dammen för att dricka och bada. Ett myllrande liv av fjärilar, sländor och (!) myggor. Möjligheten att ha fiskar i dammen. En hittills kanske okänd och spännande flora av vattenväxter. Och en oas för andra fuktälskande arter i dammens kantzon och närhet.

Dina tre första frågor att ta ställning till: Var i trädgården ska dammen ligga? Inte mitt i solen hela dagen, då blir vattnet varmt och jolmigt och det bildas stora mängder alger. Inte heller i skugga hela dagen. Vattenväxter kräver ljus liksom fiskar om du planerar att ha det. Välj en plats med sol/halvskugga 6-8 timmar per dag. Inte mitt under lövfällande träd för då får du ganska stora problem med att rensa dammen från löv. Nära huset om du vill njuta av dammen, höra porlandet från rinnande vatten och inte minst om du vill ha uppsikt över barnen från huset. 

Hur stor ska dammen vara? 
En liten damm på ca 1m2 och med ett djup på 50 – 80 cm kan du köpa färdig och gräva ner. Du klarar jobbet inklusive plantering på mindre än en dag. En sådan damm är inte mer än en liten vattensamling i trädgården, kanske med en liten fontän mitt i. Den lämpar sig inte att hålla fiskar i eftersom det är svårt att hålla en jämn temperatur i en så liten damm och svårt också att få biologisk balans. Fiskar som övervintrar kräver dessutom en djuphåla på minst 80 cm.

Gör så här:
På bilden ser du hur dammens form + ca 10 cm runtom markeras med käppar. Därefter gräver man ut formen till det djup dammen har + ca 10 cm. Rensa bort rötter och vassa stenar. Fyll ca 10 cm sand i botten på gropen. Sätt ner dammen och fyll i ca 1/3 vatten så formen sätter sig. Fyll sand mellan gropens väggar och formen. Vattna ner sanden så den packar sig. 

Add Your Heading Text Here

En större damm kan du själv gräva fram i den form du önskar. En begränsning kan vara att dammduk är max 6 meter. Om du vill slippa skarva duken, vilket naturligtvis går, håller du dig inom 6 meters bredd. Naturligtvis kan dammen också gjutas, men då blir den mycket mer permanent. (Gjutning beskriver vi inte i den här informationen utan rekommenderar dig att ta kontakt med vår leverantör av cementprodukter.) Lägg ut en vattenslang eller ett rep i trädgården där du vill anlägga dammen och prova dig fram till en form och yta som du tycker harmonierar med trädgårdsrummet. Sen är det bara att börja gräva! 

Behövs filter? 

Låt oss säga att dammen mår bra av cirkulation, så att syresatt ytvatten når botten och kan hjälpa till med nedbrytningen av organiska ämnen och skapa en biologisk balans. Om du har fiskar i dammen är det ännu viktigare med jämvikt i dammen. För att få cirkulation i vattnet är en pump naturligtvis oslagbar. Och har man ändå en pump igång, varför inte låta den cirkulera vattnet genom ett filter och rena det! Ju större damm dess kraftigare pump. Men alla pumpar är ändå mycket energisnåla och billiga i drift. Det finns flera olika sorters filter, från mekaniska som enbart rensar bort partiklar till flerfunktionsfilter med bland annat UV-ljus som hjälper till att hålla alger i schack. Det finns filter som placeras på land, lätta att rensa och göra ren med en enkel returspolning! Vårt bästa råd är att du kommer in till oss och tittar och frågar! Fontäner och andra vattenkonster Många pumpar med filter är samtidigt fontäner! Vattnet sugs in genom filtret, rensas och pumpas sedan ut genom ett fontänhuvud och syresätts och cirkuleras. Tre funktioner i en! Det finns ett stort antal olika fontänhuvden, såväl fasta som roterande, att välja bland. På några av våra pumpar/fontäner finns uttag för en undervattenslampa, så att vattenspelet kan skapa stämning även mörka 

Dekorera

Du kanske vill täcka botten med grus och runda stenar. Det jobbet blir enklare om dammen inte är helt full och kan göras i samband med att du fyller på vatten och justerar duken. Välj absolut inte material som kan skava eller skära hål i dammduken. Mjukt rundat ska det vara. I vårt sortiment finns en duk med infästa stenar som är avsedd att täcka sluttningar, där lösa stenar skulle ha rullat ner. Klipp ren ovankanten 30 – 50 cm utanför dammen. 

Du kan lägga natursten eller plattor, grästorv, en grov gren eller vilket material du nu väljer runt dammkanten för att dölja dammduken. Det finns också väv med planteringsfickor som kan klämmas fast under kantmaterialet och som hjälper dig att dölja den nakna dammduken närmast kanten. 

Plantera

Det finns tre typer av vattenväxter: undervattensväxter, flytväxter och övervattensväxter eller ”sumpväxter”. Växterna bör planteras när de är i tillväxt, dvs vår och försommar. Näckrosor, Vattenblink och Hornsäv är undervattensväxter. De tar upp näringen via bladen och håller vattnet rent från lösta näringsämnen. De bidrar på så vis till att göra vattnet algfritt eftersom också algerna lever av de näringsämnen som finns i vattnet. De flesta näckrosor kräver 80 cm djup, men det finns också mer kortväxta sorterIngen av arterna tycker om vatten på bladen. Tänk på det när du planerar fontän eller vattenfall. Sumpväxter planteras på den översta avsatsen, på 10 -20 cm djup. Hit hör Gul Svärdslilja, Kaveldun och Kabbleka. Flytväxterna driver omkring i ytan på dammen. De skuggar och minskar algbildningen. Vattemöja, Vattenmynta och Musselblomma är några av dem. Använd planteringskorgar med långtidsverkande vattenväxtgödning.

Vill du ha hjälp med att installera en damm i Västerås? Vi i Rörmokare Västerås kan hjälpa dig med vattenledningar och allt reningsrelaterat så att du kan ha en ren damm med rent vatten

Mattias Johansson

Mattias Johansson

Mattias är Västerås Rörmokare's alldeles egna bloggare. Han skriver om allt mellan himmel och jord, men oftast relaterat till Rörmokareyrket.